Börja med frekvens, inte med svårighet
Den vanligaste missen inför högskoleprovet är att lägga tiden på det som känns svårast. Det är sällan samma sak som det som ger flest poäng. Ett område du är svag på men som dyker upp två gånger per prov är värt mindre än ett område du är halvbra på som dyker upp sjutton gånger.
Vi har klassificerat varje fråga på 15 års högskoleprov. Fördelningen är påfallande stabil från år till år. Det är inte slumpen som avgör vad som kommer, och det går att planera efter.
Så fördelar sig de 80 kvantitativa frågorna
Av de 80 kvantitativa frågorna är 24 DTK, alltså diagram, tabeller och kartor. De återstående 56 (XYZ 24, KVA 20 och NOG 12) fördelar sig så här:
| Matematikområde | Andel av kvantfrågorna | Per prov | Andel som svarar rätt |
|---|---|---|---|
| Algebra och uttryckshantering | 30,3 % | ≈ 17 frågor | 53,3 % |
| Tal, bråk och procent | 28,4 % | ≈ 16 frågor | 54,6 % |
| Geometri | 16,2 % | ≈ 9 frågor | 51,0 % |
| Statistik och sannolikhet | 10,0 % | ≈ 6 frågor | 53,1 % |
| Potenser och rötter | 5,5 % | ≈ 3 frågor | 48,1 % |
| Funktioner och grafer | 5,5 % | ≈ 3 frågor | 53,4 % |
| Logik och ordningsföljd | 3,7 % | ≈ 2 frågor | 55,9 % |
Algebra och tal/bråk/procent står tillsammans för nästan sex av tio kvantfrågor utanför DTK. Kan du förenkla ett uttryck, lösa ut en variabel och räkna procent i huvudet har du verktygen för ungefär 33 av 56 frågor. Läs mer i genomgången av matteområdena.
Så fördelar sig de 80 verbala frågorna
Den verbala delen består av ORD (20 frågor), LÄS (20), MEK (20) och ELF (20). Här är kunskapen inte lika tydligt uppdelad i områden, men frågetyperna återkommer lika stabilt.
| Delprov | Dominerande frågetyp | Andel av delprovet | Andel som svarar rätt |
|---|---|---|---|
| ORD | Ren ordförståelse | 86 % | 52,8 % |
| MEK | Ordval och nyans | 47 % | 53,6 % |
| LÄS | Faktafrågor i texten | 43 % | 54,6 % |
| ELF | Budskap och slutsats | 35 % | 57,4 % |
Tre av de fyra verbala delproven avgörs till stor del av ordförråd: ORD direkt, MEK genom ordval och fasta uttryck, och ELF genom engelsk vokabulär. Ordförråd är därför den enskilt mest lönsamma verbala investeringen. Den betalar sig i tre delprov samtidigt.
Vad kan du strunta i?
Det här är en fråga som ofta ställs på forum men som få sidor svarar på. Svaret finns i frekvenstabellen: områden som ger mindre än en fråga per prov är inte värda att plugga förrän allt annat sitter.
- Kvadrerings- och konjugatregeln: 0,4 frågor per prov, alltså ungefär en var tredje gång.
- Volymberäkning: 0,4 frågor per prov.
- Prioriteringsregler och notation: 0,3 frågor per prov tillsammans.
- Icke-linjära funktioner: 0,5 frågor per prov.
Det betyder inte att de aldrig kommer. Det betyder att de tillsammans ger dig runt en och en halv fråga per prov, och att samma timme lagd på procenträkning ger mer.
Svårighet är inte samma sak som prioritet
Bara 14,1 % av frågorna svarar 70 % eller fler rätt på. Under 35 % rätt får 9,9 % av frågorna. Merparten av provet ligger alltså i mitten, och det är där dina poäng vinns eller förloras, inte på de tio svåraste frågorna.
Det svåraste delprovet mätt i andel rätt är NOG (52,1 % rätt i snitt). Det lättaste är ELF (57,4 %). Skillnaden är mindre än de flesta tror. Provet är jämnare än ryktet säger.
Vanliga frågor
Vad är viktigast att plugga på till högskoleprovet?
Algebra och uttryckshantering (ungefär 17 av 56 kvantfrågor utanför DTK) på den kvantitativa delen, och ordförråd på den verbala. Ordförrådet avgör ORD, påverkar MEK och hjälper till i ELF.
Räcker det att göra gamla prov?
Gamla prov mäter var du står men lär dig inte det du saknar. Använd dem som diagnos: rätta, sortera felen per område och plugga sedan det område där flest fel samlas.
Ska jag plugga verbalt eller kvantitativt?
Delarna normeras var för sig och totalpoängen är medelvärdet. Den del där du ligger lägst är därför nästan alltid den som ger mest per pluggad timme.
Siffrorna kommer ur Mentos provdatabas: samtliga frågor från 15 års högskoleprov, klassificerade område för område.