Nivån är lägre än du tror. Tempot är högre.
Det finns ingen derivata på högskoleprovet, ingen trigonometri och inga logaritmer. Det som finns är ekvationer, procent, bråk, areor och diagram, med ungefär en minut per uppgift.
Därför är "jag är dålig på matte" sällan rätt diagnos. Den rätta är oftast "jag är långsam på sådant jag kan". Skillnaden spelar roll, eftersom de två kräver helt olika träning.
Träna det som kommer
| Område | Frågor per prov | Andel rätt |
|---|---|---|
| Algebra och uttryckshantering | ≈ 17 | 53,3 % |
| Tal, bråk och procent | ≈ 16 | 54,6 % |
| Geometri | ≈ 9 | 51,0 % |
| Statistik och sannolikhet | ≈ 6 | 53,1 % |
| Potenser och rötter | ≈ 3 | 48,1 % |
| Funktioner och grafer | ≈ 3 | 53,4 % |
De fyra översta ger tillsammans runt 48 av de 56 kvantfrågor som inte är DTK. Kan du dem säkert är resten marginaler.
Fyra tekniker som är värda mer än fler uppgifter
- Pröva alternativen baklänges. Många XYZ-uppgifter går snabbare att lösa genom att sätta in svarsalternativen än genom att räkna framåt. Det är inte fusk, utan ett sätt att utnyttja att provet är ett flervalsprov.
- Sätt in siffror för variablerna. I KVA kan du ofta avgöra jämförelsen genom att pröva x = 2 och x = 0,5 i stället för att resonera abstrakt. Kom ihåg att också pröva negativa tal och bråk, för det är där fällan ligger.
- Räkna aldrig ut svaret i NOG. Frågan är bara om informationen räcker. Den som börjar räkna har redan förlorat tid.
- Avrunda tidigt. Alternativen ligger sällan så nära varandra att exakta decimaler behövs. Ett överslag räcker oftare än man tror.
Så lägger du upp träningen
- Ett område i taget, tills det känns tråkigt. Blandade pass innan grunden sitter ger bara spridda fel.
- Räkna för hand. Miniräknare är inte tillåten på provet, och huvudräkningen är en del av tempot.
- När ett område sitter gör du det på tid. Det är ett eget steg, och det hoppas nästan alltid över.
- Geometri sist av de stora områdena. Den har lägst andel rätt (51,0 %) och lönar sig mest när algebran redan sitter.
Mer om hur varje kvantitativt delprov fungerar finns på sidorna om XYZ, KVA, NOG och DTK.
Vanliga frågor
Vilken matte behöver man kunna till högskoleprovet?
Grundskolans och det tidiga gymnasiets matematik: ekvationer, uttryck, procent, bråk, geometri, statistik och sannolikhet. Derivata, trigonometri och logaritmer förekommer inte.
Får man använda miniräknare på högskoleprovet?
Nej. All räkning sker för hand, vilket är en av anledningarna till att överslagsräkning är en så viktig teknik.
Hur blir man snabbare på kvantdelen?
Träna på tid med en bestämd gräns per uppgift, och lär dig pröva svarsalternativen baklänges i stället för att alltid räkna framåt.
Siffrorna kommer ur Mentos provdatabas: samtliga frågor från 15 års högskoleprov, klassificerade område för område.