Marginalen
| Poäng | Ungefär andel rätt | Av 160 uppgifter | Fel kvar |
|---|---|---|---|
| 1,8 | 89 % | ≈ 143 | ≈ 17 |
| 1,9 | 92 % | ≈ 147 | ≈ 13 |
| 2,0 | 94 % | ≈ 151 | ≈ 9 |
Nio fel på 160 frågor. Det är ungefär ett fel per delprov, och det finns ingen marginal för slarv.
Slarvet kostar mer än svårighetsgraden
Bara 0,2 % av provets frågor har under 20 % rätt. De riktigt omöjliga frågorna är alltså försvinnande få. På ett typiskt prov rör det sig om en eller ingen. Resten av de svåra går att ta.
Det som stoppar den som ligger på 1,8 är därför sällan de svåraste frågorna. Det är de fjorton procent av frågorna som 70 % eller fler svarar rätt på, där ett enda ögonblicks ouppmärksamhet kostar precis lika mycket som en missad NOG-uppgift.
Vad du tränar de sista veckorna
- Hela prov på tid, på förmiddagen, minst två stycken.
- Fellogg med en enda kolumn: var det kunskap eller slarv som fattades? Är merparten slarv är mer ämnesplugg bortkastad tid.
- De sista svåra områdena: potenser och rötter (≈ 48 % rätt), NOG-algebra (49,9 %), kartor i DTK (50,8 %) och idiom i ORD (50,5 %).
- Tidsdisciplin i DTK och LÄS, de två ställen där en minut du fastnar kostar tre frågor.
En sak till: båda delarna måste ligga nära 2,0, eftersom totalpoängen är medelvärdet. En verbal poäng på 2,0 och en kvantitativ på 1,8 ger 1,9.
Vanliga frågor
Hur många fel får man ha för 2,0 på högskoleprovet?
Ungefär nio av 160 uppgifter. Toppoängen kräver alltså inte ett felfritt prov, men marginalen är liten.
Behöver man klara alla svåra frågor för 2,0?
Nej. Bara 0,2 % av frågorna har under 20 % rätt. Det som avgör är att ingen av de lätta och medelsvåra frågorna går förlorad.
Siffrorna kommer ur Mentos provdatabas: samtliga frågor från 15 års högskoleprov, klassificerade område för område.